Förbundsstyrelsens förslag rörande serieutredningen till Tävlingskongressen

Det var på uppdrag av tävlingskongressen 2021 som en ny serieutredning initierades. Utredningens uppdrag var att ta fram förslag på förändrad struktur på dam- och herrsidan i förbundsserierna utifrån vad som är bäst för Svensk Innebandy som helhet. I mitten på oktober presenterades serieutredningen och samtliga distrikt har haft möjlighet att inkomma med remissvar.  
 
– Efter att ta del av utredningen och inkomna remissvar kan vi konstatera att innebandyrörelsen ger tydliga signaler om en ökad professionalisering. 12 av 19 distrikt har svarat på remissen och poängterat vikten av att föreningarna ges bra förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet. En klar majoritet förespråkar utveckling av tävlingsverksamheten och det har vi tagit i beaktande i vårt förslag, men det tar tid och behöver börja någonstans. Serieutredningens förslag är en bra början på den utvecklingen, säger Märit Bergendahl, styrelseordförande, Svenska Innebandyförbundet.  

Förbundsstyrelsen föreslår att SSL även i fortsättningen ska bestå av 14 lag på dam- och herrsidan, samt att färre lag på herrsidan ska gå till playoff till SSL. Vidare föreslår även förbundsstyrelsen att förslaget ska behandlas som en helhet för både dam och herr vid kongressen.  

– Vi har fått många kloka inspel i remissvaren och anser att det mot den bakgrunden inte ska göras förändringar i SSL i detta läge, säger Märit Bergendahl. Hon fortsätter: 

– En viktig del i arbetet har varit att anpassa utvecklingen utifrån de olika förutsättningar som råder för herr och dam där vi idag har en stor övervikt på herrsidan. Med tanke på att antal spelare och lag på herr respektive damsidan skiljer sig åt så är det trots framtida ambitioner om likadana seriestrukturer inte i dagsläget optimalt att föreslå detta. Flera distrikt har påpekat att det skulle kunna få negativa följder för deras damseniorverksamhet, vilket varken på kort eller lång sikt skulle gynna Svensk Innebandy.

I arbetet med handlingarna till Tävlingskongressen har Förbundsstyrelsen beslutat att sex inkomna motioner inte kan behandlas vid kongressen. 

– Ett av våra främsta uppdrag inom Svensk Innebandy är att värna och säkerställa föreningsdemokratin och de processer som finns och våra stadgar. Dessa motioner behandlar frågor och serier som inte är föremål för tävlingskongressbeslut, säger Linda Noppa, förbundsjurist.   

Här finns samtliga handlingar till Tävlingskongressen den 11 december att ta del av: 
Tävlingskongressen 2022 | Innebandy.se 

Q&A:  

Varför har det gjorts en serieutredning? 
Syftet med utredningen har varit att se över dagens seriestruktur, med målet att ge klubbar och föreningar bättre förutsättningar och professionalisera hela Svensk Innebandy. 

Vad skiljer från förbundsstyrelsens förslag mot serieutredningen?
Förbundsstyrelsen har tagit del av serieutredningen och konstaterar att den visar på en mycket bra helhetslösning för att utveckla svensk innebandy. Bland remissvaren har det framför allt påtalats att Svenska Superligan (SSL) även fortsatt bör bestå att 14 lag på dam och herrsidan, samt ett behov av att färre lag på herrsidan ska gå till playoff till SSL. Förbundsstyrelsen har beaktat de inkomna remissvaren, och noterat att det inte finns underlag att göra den förändringen då en majoritet av distrikten inte vill göra den förändringen i detta skede.

Hur många matcher kommer det spelas i varje grundserie?
Utgångspunkten är dubbelmöten, men frågan beslutas inte av Tävlingskongressen utan av Tävlingsstyrelsen inför varje säsong.

Hur många matcher kommer spelas i playoff? 
Utgångspunkten är att playoff till SSL spelas i bäst av fem matcher och till Allsvenskan herrar i bäst av tre matcher, men även denna fråga beslutas inte av Tävlingskongressen utan av Tävlingsstyrelsen inför varje säsong. 

Varför avancerar inte seriesegrarna direkt?
Det är för att skapa fler matcher som gäller något som bidrar till att förbereda lagen för spel på en högre nivå kommande säsong. Dessa matcher har också visat sig ha ett högt publikt och medialt intresse, vilket ses som positivt för svensk innebandy som helhet.

Finns det en möjlighet att det blir längre resor för föreningarna på nästa högsta nivå (Allsvenskan)? 
Det är beroende av vilka lag som är kvalificerade för spel i Allsvenskan och kan variera över tid. Exempel visar att skillnaderna inte behöver vara avsevärt mycket längre än dagens modell. Idag finns också en reseutjämningspott, denna föreslås finnas kvar och kommer vid ett beslut om ny seriestruktur för allsvenskan att ses över. 

Varför föreslås olika seriestrukturer på dam- och herrsidan?
Det är Svensk Innebandys målbild på sikt att skapa likvärdiga förutsättningar. Förslaget är ett steg i den riktningen, men processen måste ske successivt med beaktande av ett antal faktorer, såsom exempelvis det totala antalet spelare, lag, intressegrad, ekonomi osv. Förbundsstyrelsen föreslår en 100 procent jämlik förändring genom att halvera antalet serier på nuvarande Allsvensk nivå för herr- och dam, men behöver också i det nya förslaget ta i beaktande förutsättningarna som finns för dam-respektive herrlagen.